Äntligen

Jag vet inte hur många år jag har kämpat på CUF stämmor och partistämmor för att vi i Sverige skall ha ett försvar och en militärtjänstgöring som bygger på frivillighet.
Nu äntligen verkar det som om detta kommer att bli verklighet, Expressen.

Idag lämnade överbefälhavare Håkan Syrén över sin rapport om försvarets inriktning för dom närmaste åren och där finns detta till min stora glädje med.
Argumenten är för mig enkla, för det första ska ingen person mot sin vilja tvingas att hantera vapen och eventuellt även döda andra människor.
För det andra, så är jag övertygad om ett försvar som består av personer som är där av sin egen fria vilja kommer att göra ett mycket bra jobb.

Jag kan bara gratulera ÖB till ett mycket bra förslag.

S och Byggebo sitter i samma båt

Under en tid så har det kommunala bostadsbolaget i Oskarshamn, Byggebo haft krav på sig att offentliggöra sina chefslöner, detta är något som man vägrat och som man in i det sista har försökt att mörka från styrelsens sida.
Detta är inte bara omoraliskt att gentemot sina ägare hålla dessa avtal hemliga utan också ett brott mot kommunallagen och offentlighets principen.

Skulle detta har skett någon annan stans än i Oskarshamn så hade det troliga scenariot varit att styrelsen hade entledigats från sitt uppdrag, dock så händer detta inte i Oskarshamn.
När man sedan läser i media att kommunalrådet Peter Wretlund, samt socialdemokraterna i Oskarshamns ordförande Yvonne Hagberg, tycker att styrelsen med ordförande Ulf Nilsson i spetsen har gjort fel, men att man ändå har fullt förtroende för densamma så kan man ju fråga sig vad detta beror på.

Min enkla analys av det hela är att detta är ytterligare ett bevis för socialdemokraternas maktfullkomlighet, man sparkar inte ut en partikamrat i första taget hur mycket denne än missköter sitt uppdrag. S styr den här kommunen helt efter eget tycke och smak och med väldigt lite respekt för dom människor som dom företräder.

Det är dags att Socialdemokraterna lämnar makten för en tid så att man får tid till att fundera på hur man tycker att en demokratiskt styrd kommun ska fungera.

Kärnkraften kan aldrig vara en del i ett hållbart energisystem

Centerpartiets förbundstämma senare i år kommer att bli mycket intressant. Jag är säker på att det kommer att bli många riktigt bra debatter när vi ska lägga grunden för ytterligare en valseger 2009.

En av debatterna börjar dock att blossa upp redan nu, det är den om stureplancenterns motion om att vi skall svänga i kärnkraftsfrågan och börja arbeta för en utbyggnad av kärnkraften.
För mig är kärnkraften något av en helig fråga, det var bland annat på grund av den som jag en gång i tiden valde att engagera mig i Centerpartiet.

Min åsikt är solklar, KÄRNKRAFTEN KAN ALDRIG VARA EN DEL AV ETT HÅLLBART ENERGISYSTEM.
När man hör kärnkraftsförespråkarna så hör man ofta argument om att kärnkraften är säker, att den inte leder till några stora utsläpp. Det första kan jag köpa, men för mig har det ingen stor betydelse. Det andra argumentet däremot är en ren lögn.
Visst själva "vattenkokningen" är ganska miljövänlig men jag hävdar med en dåres envishet att man måste se till hela produktionskedjan, och då är kärnkraften helt plötsligt inte så miljövänlig längre. Uranbrytningen skapar stora sår i naturen samt leder till stora utsläpp av koldioxid och metangas. Anrikningen av uranet är oerhört energikrävande och leder även det till stor utsläpp.
Transporter leder som vi alla vet till utsläpp av växthusgaser.
Sedan har vi ju problemet att vi ska kunna ta hand om avfallet, detta är en fråga som i allra högsta grad är aktuell för mig som bor i Oskarshamns kommun.

Nej, att säga att kärnkraften är miljövänlig är som sagt en stor lögn. Vi behöver istället satsa ännu mer resurser på att utveckla alternativa energikällor för att på sikt kunna fasa ut kärnkraften. I väntan på att det går ska vi naturligtvis behålla dom kärnkraftverk vi har för dom är i alla fall bättre en kol och olja.

Bra beslut av CUF

Centerpartiets ungdomsförbund har fattat ett beslut om att inte delta i en ljusmanifestation för Israel, Magnus Andersson som är CUF:s förbundsordförande skriver om beslutet på sin blogg och på politikerbloggen. Jag tycker att det är ett väldigt bra och välgenomtänkt beslut.

Konflikten mellan Israel och Hamas är betydligt mer invecklad än så, det går inte att ställa sig på en sida och sedan skylla helt och hållet på den andra sidan. Jag håller med i mycket av Magnus resonemang men inte i alla delar. Jag anser inte att hela problemet stavas "Hamas", bara halva. Den andra halvan stavas Israel.

Israel attackeras med jämna mellanrum utav Hamas genom raketbeskjutningar och självmordsbombare. Detta är naturligtvis inte acceptabelt och naturligtvis ska Israel ha rätten att försvara sig, däremot kan jag tycka att Israels "hämndaktioner" är något överdimensionerade. Däremot har Israel ett tungt ansvar för att försöka föra fredsprcessen vidare. Israel måste respektera dom gränser som drogs upp vid bildandet av staten Israel, man måste också acceptera Palestina som en självständig stat. Jag tror att detta är två väldigt viktiga pusselbitar i byggandet av fred i mellanöstern.

Palestina å sin sida har minst lika tunga delat att ta tag i, om inte tyngre. Staten Palestina måste återta kontrollen över Gazaremsan och avväpna Hamas. Hamas är en terrorstämplad organisation som bedriver just terrorverksamhet. Dom erkänner heller inte staten Israel och har som sitt mål att driva ut alla judar från det forna Palestina.
Den palestinska myndigheten måste återta kontrollen över sitt territorium, för detta behöver man omvärldens stöd och framför allt för västvärlden. Västvärlden måste också börja ställa hårdare krav mot Israel och där har USA en väldigt viktig roll att spela.

För att sammanfatta det hela så är detta en mycket komplicerad konflikt som definitivt inte är svart eller vit, det går inte att bara ta ställning för en sida i konflikten.
Ordna därför en manifestation för dom verkliga förlorarna i det här meningslösa kriget, dom civila på bägge sidor. En sådan manifestation är jag säker på att CUF skulle ställa upp på, jag skulle i alla fall göra det.